jag är väl oförutsägbar

it's hard to say it
Ihate to say it

It's probably me

nej, faktiskt inte. denna gång kan jag sanningsenligt säga att det absolut inte är jag. det är väl ändå väldigt töntingt att bara ignorera en person sådär?! pfft, person.. en nära vän. jag är väl också töntig som bara skriver i bloggen om detta, men jag har varken ork eller mod att bara gå fram och fråga vad det är. eller har jag det? känns bara som om vi återigen blivit så lame på varandra. jag känner mig återigen som nummer 2, inte ens det, jan känner mig som nummer 3-4-5-6. något oväsentligt. som om det egentligen inte spelar dig någon roll hur nära eller långt bort jag är, som om jag bara är a shoulder to cry on någon gång ibland. även om det är så så kan jag säga rakt ut, jag behöver dig!

två nötter väger mer än en nöt

Kommentarer



Namn
Kom ihåg mig?

E-mailadress (publiceras ej)

Din URL

Kommentar